Lite allt möjligt och omöjligt

Nu har Henry varit hemma sedan i fredags, stackars liten. Han är fortfarande väldigt dålig i magen så vi har inte vågat släppa iväg honom till dagis. Han vill inte äta men dricker välling och annat. Ringde hur som helst Lotta på BVC idag för jag började bli orolig eftersom hans mage inte blir bättre. Hon lugnade mig och sa att magen kan vara så upp till två veckor efter att de haft en magsjuka och att det inte betydde att han fortfarande var sjuk. Så länge han är pigg och kissar så är det ingen fara! Och pigg är han..håller på att klättra på väggarna här hemma så imorgon bär det av till dagis igen.

Själv får jag väldigt onda kramper i magen så fort jag äter eller dricker något?! Jag kan knappt stå upp och mår dessutom jätteilla så jag måste lägga mig ner en stund och så går det över till nästa gång jag äter eller dricker..Skumt värre. Ska till läkaren på fredag så jag tänkte ta upp det med henne då få vi se vad hon tror. Förhoppningsvis får jag då även atibiotika mot uvi som troligtvis orsakar mina sammandragningar också.

Imorgon ska jag till dietisten i Mjölby, ser fram emot det. Jag känner mig som en svullen flodhäst och jag ser nog ut som en också..Behöver en rejäl spark i baken så jag tar tag i det här nångång annars vet jag inte vart det slutar..

Både Johan och jag har massor skolarbete att göra och ligger efter som tusan nu så vi blir nog sittades i varsitt hörn med böckerna imorgon o på fredag.

Det är lite klurigt såhär ibörjan när man börjar plugga , innan man kommer in i det liksom. Man vet inte hur mycket man behöver läsa så just nu känns det som jag ska bestiga Mount Everest med den här kursen. Det är så otroligt mycket att ta in..men det löser sig säkert. Jag ska ju bara plugga ett halvår så jag tänker att jag får väl anstränga mig som tusan den korta stunden. Vore ju skönt om man slapp göra omtentor men jag ska inte ropa Hej än.

Over and out