Nu så..

Igår var jag hos läkaren på MVC i Motala för att kolla om jag hade fått tillbaka min GBS även denna graviditet (hade den nämligen hela förra gången..)Anledningen till att jag trodde att jag fått det var för att jag får så mycket sammandragningar redan men så var inte fallet vilket är jättebra! Träffade en jättegullig läkare (som jag inte kommer ihåg namnet på..jag o namn..) Hon förklarade att det troligtvis inte alls är sammandragningar jag känner utan att det är tarmarna som arbetar så sakta att det gör magen hård och "obekväm" precis som sammandragningar. Hon gjorde en undersökning och kollade så inte tappen var påverkad och då fick jag ju även se lilla bönan fast h*n var ju så stor att det knappt fick plats på skärmen längre nu. Men jag så lilla hjärtat slå..Tänk att vi ska få ett litet underverk till. Jag har inte riktigt fatta det..

På kvällen var vi hos Fam Högqvist och åt väldigt god mat..som vanligt. Det är alltid så mysigt att träffas..synd att det inte blir så ofta numera, men dessto mer ser man fram emot de gångerna vi ses.

Den här dagen har varit fullspäckad..vi skulle åka till Omberg och grilla lite korv men vädret sa att vi borde göra något inomhus istället så vi for till svärmor o svärfar i Skänninge o fikade. Johan och jag (tillsammans med typ 20000 andra) passade på att åkta till City Gross o handla när vi hade barnvakt och sedan var det bara att åka o hämta barn o hund för att åka hem och packa om o så vidare till Vadstena och mamma o Åke som skulle ha Henry över natten.

Johan och jag är nämligen barnlediga ikväll!! Tänk er..bara han o jag ( å så Oya förståss..) Vi har varit och ätit på Afrodite och sedan på bio. Ååååå vad mysigt! Vi behövde det verkligen..Vi fick sitta och äta i lugn o ro båda två, prata med varandra om allt möjligt inte bara praktiska o vardagliga saker som det oftast annars blir, vi kunde sitta på bion o hålla varann i handen..jag är nykär..Tänk vad lite det behövs!

För att inte tala om att kunna krypa ner i sängen och veta att vi kan sova bredvid varandra hela natten och ändå till klockan halv tio imorgon om vi vill..Det är vad jag kallar lyx! Tack snälla mamma o Åke för det.

Jaja, trots detta så saknar jag Henry som f-n..lille hjärtat. Min busiga, trotsiga, underbara, fantastiska  allra bästaste unge.

Over and out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0